Reparera relationen efter otrohet 

Här nedan står de grundläggande frågor som kan vara en bra grund för att ta det första steget mot att reparera relationen efter otrohet. 

  • Hur kan ni motivera beslutet att reparera relationen och gå vidare tillsammans? (båda behöver veta och förtydliga det)
  • Tror du som blivit sviken att du kommer att kunna förlåta din partner för sveket? 
  • Vad kommer att krävas för att du som blivit sviken ska kunna må bra igen, både på kort och lång sikt? 
  • Vad är du som varit otrogen beredd att göra för att återvinna din partners tillit? 
  • Är ni beredda att låta det här ta den tid som behövs för att otroheten ska läkas så att ni kan börja bygga framåt igen? Man får räkna med minst ett halvår om man jobbar bra tillsammans.


Metoo-dagen

Om du behöver hjälp akut, tveka inte att ringa 112.

Kom ihåg att fotografera eventuella skador, både fysiska eller på sönderslagna saker. Försöka hitta någon som kan spara bilderna om du inte vågar ha dem kvar i din egen mobil eller dator. I den mån du kan; skriv ner vad som hänt, datum och tidpunkt.

Hit kan du vända dig för stöd och hjälp, oavsett om det är du själv som är drabbad eller någon i din närhet:

Unizon: www.unizonjourer.se

Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige: www.roks.se

Kvinnofridslinjen 020-505050

Socialtjänsten i din kommun


Familjens projektledare

Här bjuds på några frågor som kan fungera som underlag till diskussionen om vem som gör vad i relationen, och hur ni kan skapa en bra balans i att-göra-listan.

  1. När fick vi den uppdelning av sysslor och planering som vi har idag?
  2. Varför ser uppdelningen ut som den gör?
  3. Är vi nöjda med uppdelningen som den ser ut eller är det någon av oss som upplever att den har mer än vad den orkar med? Om inte, när ska vi tillsammans göra en ”uppdatering av villkoren” för att de ska bli anpassade till vår relation idag?
  4. Har vi olika prioriteringar som kanske leder till situationer som blir onödiga gräl? T.ex. om en av er är pedantisk och den andra slarvig så blir det obalans direkt. Där kan en kompromiss med tydliga regler bli den enklaste lösningen för att båda ska bli ganska nöjda.

 


Relationens kick-off

Dags för en nystart eller kick-off i relationen? Här är frågor som kan få fart på samtalet för att skapa ett gemensamt mål, en skön vardag och mindre gräl.  

  • Gå igenom vad som är nytt inför den här ”terminen”, om det behöver förberedas eller ges plats för det i de gemensamma rutinerna? 
  • Vad kommer att vara nytt för dig och vad kommer att vara nytt för din partner?
  • Om ni har barn, gå igenom tillsammans vad som behöver fixas inför terminen, allt från galonisar till busskort eller vinterskor.
  • Vilka nya rutiner behöver skapas och hur kan ni som vuxna försäkra er om att ni båda ska gå in i hösten med en skön och hoppfull känsla?
  • Prata om vad  det ofta blev tjafs om under det gångna året och bestäm er för hur ni kan hantera de grejerna bättre framöver? Behöver ni titta över vem som gör vad och göra justeringar som kan kännas bra för båda? Det är lätt att fastna i gamla vanor och ett bra sätt att ta sig ur dem kan vara att byta roller eller att göra tydliga veckoscheman.
  • Vad har ni för mål eller förhoppningar inför den närmsta framtiden, både som par och individuellt? Hur kan ni ta ansvar för de förändringar som krävs?
  • Vad skulle ni behöva arbeta med individuellt och tillsammans, för att ta ansvar för vilka ni vill vara och hur ni vill känna er?
  • Planera in ett konkret samtal om era olikheter som ofta leder till onödiga gräl. Ni kanske har olika syn på pengar, städning, engagemang och ansvar för barnens liv med mera. Det här är ofta inga nyheter och ni måste inte tycka lika, men tillsammans få vardagen att fungera. Med samtal och tydliga kompromisser kan ni komma långt.
  • Vilka surdegar har ni som ligger och jäser utan att någonsin riktigt redas ut? Kan det vara läge att ta tag i dem så att de inte bara skjuts på framtiden?
  • Hur mår relationen, vad behöver förändras för att ni ska trivas ännu bättre ihop? Närhet, kärleksfullhet, ömsesidig omtanke och respekt?
  • Sist men inte minst; Planera redan nu för vad ni behöver göra för att nästa sommar eller semester ska bli som ni drömmer om.  

Så här tar ni itu med er konflikthantering: 

I avsnitt 22 "Konflikthantering" uppmanar vi er lyssnare att prata om hur ni bråkar, och det ska man såklart prata om när man inte bråkar alls, utan allt är lugnt och skönt. Då kan man gå igenom den här 5-stegs modellen:  

  1. Triggers – Finns det något som den ena säger eller gör, som ofta utlöser en reaktion hos den andra?
  2. Reaktion – Vad är det som gör att mottagaren reagerar så starkt på just den triggern?  
  3. Maktkamp – I vilka diskussioner brukar ni oftast hamna i läget där båda stångas för att bli förstådda och få rätt, men ingen vinner den kampen? 
  4. Stoppa, pausa och backa bandet – Nästa gång ni bråkar, hur kan ni tillsammans hjälpas åt för att stoppa, se vad som gick snett och sträva efter förståelse?
  5. Dra lärdom av konflikten – Bestäm i förväg att ni ska prata om konflikthanteringen efter nästa bråk, för att fortsätta lära er hur ni båda fungerar, så att det går snabbare att återförenas nästa gång.
Att lära sig bråka konstruktivt är alltså inget man gör på en kvart, men genom att bli medvetna om mönstret kan man öva på att ändra det - och få ett nytt resultat.   

Affärsplanen för Relationen AB

I avsnitt 18 liknar vi relationen med ett företag, och uppmanar lyssnarna att gemensamt göra upp en affärsplan:

Man börjar med att gå igenom Bakgrunden. Var står vi nu och hur har vi hamnat här?  Nästa steg är att klargöra Syftet med förändringen. Alltså att svara på frågor som: Vart är vi på väg? Vad är det vi saknar? Vad vill vi förändra och varför? Det sista steget i affärsplanen är att sätta upp ett tydligt mål: Hur kommer det att kännas om vi gör de här förändringarna?

I arbetet med sin affärsplan kan man också gå igenom sina prioriteringar, både gemensamt och individuellt. Att gå igenom hur man prioriterar olika saker i vardagen och jämföra med hur mycket tid man lägger på dem i praktiken. Det kan t.ex. gälla Arbete - Eventuella barn och deras aktiviteter eller skolarbete - Hushållssysslor - TV-tittande - Mobilen - Egna intressen  - Tid för bara varandra - Tid med egna vänner - Tid med gemensamma vänner - Tid med familjen - Tid för saker man egentligen inte vill göra.

Andra frågor som kan ingå är de här: Vilka av dina prioriteringar tror du att din partner stör sig på mest? Vilka av din partners prioriteringar retar du dig på? Hur tror du att er relation skulle påverkas av att ni prioriterade annorlunda? Hur tycker du framtiden ser ut för ert eget Relationen AB? Vilka förändringar skulle du vilja se, kortsiktigt och långsiktigt, i er relation?  

Modellen för självförverkligande

I avsnitt 9 "En gnutta självrannsakan" hänvisar vi till den här modellen för självförverkligande:   

  1. Upplevt behov av förändring, t.ex. obalans, tomhet, kaos, längtan
  2. Bli medveten om orsak till obalans och få ökad självkännedom
  3. Komma i kontakt med sin vilja och fundera på alternativ till förändring
  4. Ta sig mod att ändra beteende och förbereda sig på att livet förändras
  5. Känna tillit till processen och ha mod att invänta effekten av det nya beteendet
  6. Uppleva kraft och glädje av att ta sig själv på allvar och följa sitt hjärta
  7. Känna kärlek till sig själv och andra. Livsenergi, sexualitet, helhet och mening
  8. Uppleva självförverkligandet, det vill säga leva sitt personliga syfte.